Sidor

Hur blev jag till egentligen.

Som jag ser var det den dagen jag tvingades på ett brutalt sätt att släppa kontrollen. Rädslan var som ett svart bottenlöst hav och jag förstod ingenting. Jag kommer alltid att minnas den skräcken.

Det var där mitt liv tog fart på riktigt. Det var nu jag faktiskt började förstå att det finns en kraft som är starkare och större än mig. För mig är det så. Det kan inte vara på nåt annat sätt. För utan den kraften hade jag omöjligt kunnat klara det som låg framför mig.

Det finns ett ljus som beskyddar och visar vägen. Ibland varsamt och ibland riktigt brutalt. Jag kallar denna kraften Gud. Benämningen av kraften är inte det viktiga utan upplevelsen inuti mig säger allt som inte ett ord kan beskriva.

Livets vandring ser olika ut för oss alla. För mig har det varit kraftfulla utmaningar som genererat kunskap och förståelse. Jag har gått in i orkaner och jag har till slut hittat ut. Jag har kämpat och jag har hållit fast min tro. Min tro på att det här livet är för mig. Att jag en dag kommer att förstå och ha nytta av mina erfarenheter. Att min konst kommer att djupna och expandera till följd av min vandring på livets stig.

Mitt skapande har under hela den här resan varit mitt allt. Jag har målat och min kreativitet har inspirerat mig och gett mig balans. Konsten har erbjudit mig läkande och klarhet. Jag har börjat se och förstå allt mer. Jag förstår mer nu om livet och om vem jag är. Jag vet nu att i vissa lägen är det inte jag som styr och att jag då får öva mig i tillit och tålamod. Jag törs göra det alltmer för livet har visat mig att allt hör till. Livet består av både gott och ont. Och med tiden har jag börjat förstå att allt är gott.

Som jag ser det är ljuset den starkaste kraften och grunden för vår existens. Och när jag blir rädd ibland då går jag till min målarduk och finner mod och kraft. Ljusets kraft!

Det är så jag har blivit till.